Föräldrarledighet - the master plan

Såhär har vi lagt upp det i fantasin och detta är det vi strävar efter.

27/10 - Lilos födelsedag
15/11 - Pappa börjar jobba igen
1/1 - Mamma jobbar två dagar i veckan och pappa tre dagar
1/3 - Nu byter vi och pappa jobbar två och mamma tre dagar

Vi får se hur detta går i praktiken, det gäller ju att det fungerar med flaskmatning och självklart ok från jobben.

Tygblöjor beställda

Redan på BB kändes det galet hur det under de tre dagarna vi var där gick åt nästan ett paket våtservetter och de flesta av sponsorblöjorna man kunde få där.

Blöjkorv

På vägen hem köpte vi mer blöjor, våtservetter och hushållspapper. Mitt miljösamvete skriker varje gång jag tömmer blöj- och pappershinken. Så mycket sopor! Vi lärde oss snart att ha en balja med ljummet vatten redo vid blöjbyte och kan på så vis blöta hushållspapper/tvättlappar istället för våtservetter.

Men nu har jag gjort det. Jag har beställt tygblöjor och de bör komma nästa vecka. Det är bara ett par stycken så de kommer inte på långa vägar räcka till på heltid. Det är alla av olika sort så vi kan utvärdera och testa innan vi slår på stort och köper fler - för billiga är de då inte. Men i längden ska det inte bara vara bra för miljön, utan även plånboken då det används om och om igen och kan ärvas av eventuella syskon eller säljas vidare.

Det blir självklart mer tvätt, men vem tror att engångsstrumpor och engångstrosor/kalsonger skulle vara ett lyft för miljön?

Naturskyddsforeningen - blöjor och miljo.pdf

Förlossningen - minut för minut

Söndag 26e september, 9 dagar efter beräknad födsel.

11.30
Tittade till mobilen och ser att jag har styrelsemöte idag vid 13.00. Jag börjar fixa lunch och vi äter lite snabbt.

12.45
- "Ahh! Skynda, kom hit - jag tror vattnet gick!"

Hon hade böjt sig ner för att bre ut en lekfull matta vi köpt till bebisen. Då var den invigd. Vi ringde BB som vill kolla oss rent rutinmässigt så raka vägen till sjukhuset. Allt var i ordning, inget bajs i vattnet - duktig tiger!

14.00
Väl hemma igen kändes det lugnt och vi var glada att det äntligen hände något. Eftersom mitt möte var beräknat till tre timmar kunde jag fortfarande närvara sista timmen. Två timmar senare, fortfarande på mötet, fick jag SMS'et.

"Du måste inte åka genast, jag mår bra, men kommer verkligen att uppskatta när du kommer hem."

20.00
I någon slags hollywood-psykos fick vi för oss att det var sjukt viktigt att tajma värkarna och jag hittade snabbt Contracton Timer till min android-lur.

22.00
Nu snittar vi tre minuter mellan värkarna på ett 20-minutersintervall och det börjar bli svettigt. Jag ringer till förlossningen och förklarar med myndig röst att nu är det minsann tre minuter mellan värkarna så är det dags att åka in. Jag fick höra att det var minsann inget att gå efter utan att vi kunde hålla oss hemma tills det att vi kände att mamman kände att det var behov av starkare smärtlindring, istället rekommenderades hon ta ett bad. Hon klämde ner sig i vårt trånga ½-mansbadkar och jag la telefonen åt sidan.

0.00
Nu var det verkligen dags att åka in. Jag ringde igen och en myndig röst frågade mig hur lång tid det var mellan värkarna. Va? Ingen aning, svarade jag och kände mig ytterst liten och dum som inte klarade att hålla koll på en så viktig sak.. Men.. ni sa ju.. 

Måndag 27e september
0.20
Väl parkerade utanför sjukhuset lämnade vi spyhinken oanvänd i bilen, går 17 steg och får utan förvarning båda våra skor nerkräkta så det stänkte upp till knäna. Ja! Då var vi här då! Öppen fyra centimeter.

01.00
Vi har fått ett rum och Lm använder TENS och varm vetekudde. Dags för mig att svida om till mysbyxor. Hittar man inte mysbyxorna när man packar är det mycket dumt att utgå ifrån att de redan är nerpackade. Men Lm hade sjukhuskläder så jag kunde gott låna hennes. De visade sig vara av någon modell med low-waist och tight-front  - men när alternativet var ett par nerkräkta byxor fick jag helt enkelt bjuda på manlig camel-toe.

02.00
Lilomamman har nu erbjudits lustgas men tycker inte alls det var särskilt spännande. Hon har hört så mycket om talande ankor och fjortisfyllor att försöker till och med hallucinera fram något kul. Men inget. Jag provar och efter fyra djupa andetag börjar jag fnittra smått och får sedan skrattanfall.

02-10.00
Vi kämpar på. Lm håller hårt i lustgasen, provar alla möjliga ställningar och kämpar med vår envisa tiger som inte låter sig brådskas.

10.20
Lilo föds och jag gråter av glädje och lättnad. Lilo skriker lite och tittar sedan storögt och nyfiket på oss. Lilomamma skiner och ser fantastisk ut trots allt hon precis gått igenom.

När kommer bebisen?

Trots att Lilo i skrivande stund är endast 10 dagar känns det redan ganska avlägset att vara i väntans tider. Kanske för att det var så omtumlande att plötsligt vara förälder och ha en liten bebis i sitt liv. Men nio månader är ändå nio månader och en väsentlig del av sitt liv. Det har varit roligt, roligt att se magen växa, roligt att följa Lilomammas olika ups and downs med trötthet, illamående och en ny klumpig kropp. Mycket har spillts och tappats sista månaderna. Lite orättvist kan tyckas, att jag under samma tid har tränat och har nu fittare kropp än någonsin.

Vår tiger bestämde sig för att komma ut 10 dagar efter beräknat förlossningsdatum. Helt i ordning som förstföderska men det där sista tio dagarna var tunga. Många som börjar fråga när eller om bebisen har kommit och tillslut blir man själv lite deppig varje gång man svarar att så inte är fallet.

Har bebisen kommit?
- Nej
När kommer den då?
- I förrgår!

Det kunde också vara slående likt tiden som arbetslös. Frågor i all välvilja men när man rapat ur sig samma svar gång på gång blir man lite matt.

Har du fått jobb / Har bebisen kommit?
- Nej...
Nehe, några intervjuver då / Nehe, men känns det som det är på gång, har hon värkar?
- Nej, inget...
Oki, men det ordnar sig, vilken dag som helst så smäller det till.
- Ja, vi hoppas det...
Bilen går bra?
- Mmmm..


Och precis som jobb - plötsligt så händer det, vilken dag som helst -  vattnet rinner ut över nya barnmattan och värkarbetet sätter igång!

Första inlägget

Jaha - då var man en bloggare då. Eller vi snarare - bakom denna blogg är Lilomamma och Lilopappa, stolta föräldrar till den lilla tigern.

Tanken med bloggen är dela med oss av erfarenheter vi gör längs vägen. Kanske vill någon annan också ta del av våra misstag och erfarenheter. Kanske blir någon inspirerad, kanske blir någon avskräckt, time will tell - kanske är det bara vi själva som läser den här bloggen i efterhand se hur naiva och blåögda vi är. Vi hoppas i alla fall på att kunna erbjuda både intressanta och tänkvärda som roliga inlägg.